Sunne 21-25 juli 2010
Ja, så var det då äntligen dags för oss att åka till Sunne i Värmland och delta i vårt livs första (men inte sista!) Opelträff i Svenska Opelklubbens regi. Vår klubb hade ju blivit inbjuden till Opelklubbens 25-årsjubileum, och eftersom vi själva har 30-årsjubileum i år, kändes det mycket inspirerande och roligt att få vara med om detta evenemang.Träffen skulle börja på onsdagen, men redan på måndagen startade vi från Kalmar, för vi ville hinna se lite av Värmland innan allt rullade igång. Vårt färdmedel denna gång bestod av vår guldfärgade Commodore-70, även kallad ”Svante”, medan vårt resesällskap från Öland, Ronny och Lotta + hunden Seven, kom åkande i sin Commodore V8-68. Resan gick problemfritt och efter några tankningar längs vägen (inte så lätt att hitta bensinmackar längre!) var vi framme på campingen sent på eftermiddagen och kunde få våra campingstugor.
Vi tog en tur runt Övre Fryken på tisdagen, då vi fått nys om ett Elvis-museum i Östmark. Det var egentligen ett fik med Elvis-inredning, så lite besviken blev man ju, men det var mysigt inrett med jukebox, svart/vitrutigt golv och röda 50-talsmöbler. Vägen dit var väldigt vacker, men när vi var precis på andra sidan Fryken, ringde vår PR-ansvarige och gode vän Morgan Brewitz från Falköping. Han hade fått helstopp på sin röda Commodore med husvagnen på släp en bit från självaste Opelfirman i Karlstad och behövde hjälp med att ta sig de sista sju milen till Sunne. Eftersom vi Opelmänniskor ställer upp för varandra, begav sig Anders med söner tillsammans med Opelklubbens ordförande Jari Kanto, tillika en av de träffansvariga, till undsättning via ett besök hos Biltema för att skaffa fram delar. Efter mycket möda, stort besvär och otaliga stopp längs vägen med många delar utbytta, konstaterades att ett bränslefilter hade gömts, glömts och täppts till bak vid bensintanken. Så det kan bli! Klockan hade hunnit passera 21:30 när alla var tillbaka igen. Då var de duktigt hungriga och törstiga på en öl (eller två…). Vi improviserade ihop en sen middag som avnjöts ihop med det efterlängtade ”pyset” när en kall öl öppnas.
På onsdagen åkte vi och ”ölänningarna” till Arvika via en mycket sevärd och brant vägsträcka. Efter att ha strosat runt i staden, besökte vi fordonsmuseet, där naturligtvis en Opelbok inhandlades. Detta museum kan vi verkligen rekommendera. Väl tillbaka igen hade de flesta i klubben anlänt och det blev dags att samlas vid dansbanan där företrädare för Opelklubben hälsade alla välkomna till Sunne. Vi blev serverade både hamburgare och korv, så mycket vi bara orkade äta. Mycket trevligt och gott och vi ger en eloge till de skickliga grillkockarna!
Hela torsdagen gick åt till att köra en sträcka på ca tio mil med frågor och diverse praktiska prov. Dagen började med regn, men efter någon timme var det sol och fint väder igen och det höll i sig under hela träffen. Det var en väldigt fint sammansatt runda, där man fick se mycket, bland annat skidtunneln i Torsby där ryska skidlandslaget höll på att träna för fullt. Vi besökte även en kvarn där man malde skrädmjöl av havre, som används till att göra nävgröt av. Det är Värmlands landskapsrätt och självklart provsmakade vi denna kulinariska läckerhet. Det var gott, men inte slår det öländska kroppkakor på långa vägar! Mitt i denna runda hade vi lunchuppehåll vid Toria i Torsby och eftermiddagskaffet drack vi högst uppe på Tossebergsklätten, där vi även fick flera frågor att svara på. Vägen dit upp var en serpentinväg i bästa alpstil. Vi tyckte ju att det var branta sträckor mot Arvikahållet, men det var inget mot vad vi nu fick uppleva. Tjugo procent stigning är ju inte vad man är van vid i våra trakter eller ens i de riktiga Alperna…. Det var bara att gasa på! Somliga hade lite extra kul uppför backen (som t ex. en viss kassör…) Även de lite äldre Oplarna klarade sig uppför den branta backen och det bevisar väl det vi redan vet: ”Opel är att lita på både nu och då”! Vi kom lyckligt ner från berget igen och bromsarna höll, fast det luktade lite ”varmt”, men vad gör väl det? Tänk på de riktigt gamla Oplarna med trumbromsar fram! Kvällen avslutades med knytkalas och rockabillymusik till Tornados orkester. Fullt ös!
Framåt nattkröken råkade de båda välväxta herrarna ”Ober” från resp. klubb, d v s Anders och Jari, hamna mitt i ett gammalt ”ägg” från 1954. Denna SMW-husvagn hade under fem års tid fått en minutiös och skicklig renovering av Erling Ekmark, som tillsammans med sin fru Kerstin var några av träffarrangörerna. Inne i det gulliga ”ägget” bjöds det på en whisky, men när Kerstin äntligen skulle få sin efterlängtade gin & tonic, höll det på att bli äggtoddy istället. Jari och Anders hävdar bestämt att de är helt oskyldiga till ”Sunes sommar-syndromet” (ni som sett filmen vet vad som menas, alla hamnar på en sida…) Det blev ett gott skratt när stödbenet vek in sig och ett par fullvuxna karlar ramlade ut genom dörren.
På fredagen hade man ingen större lust att åka någon längre sträcka, så det blev en mysig vilodag i vackra Rottneros Park för de flesta i vår klubb. Den var mycket sevärd och intressant och större än man kunde ana.
Coupé Klubben bjöd under kvällen alla sina medlemmar på en god tacobuffé som en del i 30-årsfirandet, och därefter korades vinnarna i tipsrundan, innan det var dags att ”svinga sina lurviga” till Rocker´s orkester. De hade dagen till ära försetts med en speciell Opellåt som de framförde.
Lördagen var vikt åt den stora bilutställningen där alla Oplar tävlade i olika klasser. Det var sannerligen ingen lätt uppgift att rösta när det fanns så himla många fina och charmiga ekipage, så det tog sin lilla tid. Man kunde även vara med och gissa i en motorsprängningstävling, och det var inte många som trodde att en motor från en gammal Audi 80 kunde fortsätta gå så länge som den gjorde, nästan nio minuter, när den hade tappats ur på all olja och vatten. Kul inslag!
Den stora träffmiddagen på lördagskvällen gick inte av för hackor, den heller. Grillat kött, potatisgratäng och som avslutning: äpplepaj med vaniljsås till dessert. Gott så det förslog. Under kvällen utsågs vinnarna i de olika utställningsklasserna och det delades även ut lite andra priser som ”Long Distance” och ”Oturspriset”. Därefter tog lottdragningen vid, och det var alldeles fullt med vinster att dela ut, så det tog verkligen tid.
På söndagen styrde vi kosan hemåt igen, i regn, men vilken tur vi hade haft med vädrets makter under veckan. Vi tackar Jari Kanto, Erling och Kerstin Ekmark, Arne och Mari Balderud samt övriga som gjorde att vår första Opelträff i Sagolika Sunne blev så lyckad.
Familjen Nilsson i Kalmar
Vi tog en tur runt Övre Fryken på tisdagen, då vi fått nys om ett Elvis-museum i Östmark. Det var egentligen ett fik med Elvis-inredning, så lite besviken blev man ju, men det var mysigt inrett med jukebox, svart/vitrutigt golv och röda 50-talsmöbler. Vägen dit var väldigt vacker, men när vi var precis på andra sidan Fryken, ringde vår PR-ansvarige och gode vän Morgan Brewitz från Falköping. Han hade fått helstopp på sin röda Commodore med husvagnen på släp en bit från självaste Opelfirman i Karlstad och behövde hjälp med att ta sig de sista sju milen till Sunne. Eftersom vi Opelmänniskor ställer upp för varandra, begav sig Anders med söner tillsammans med Opelklubbens ordförande Jari Kanto, tillika en av de träffansvariga, till undsättning via ett besök hos Biltema för att skaffa fram delar. Efter mycket möda, stort besvär och otaliga stopp längs vägen med många delar utbytta, konstaterades att ett bränslefilter hade gömts, glömts och täppts till bak vid bensintanken. Så det kan bli! Klockan hade hunnit passera 21:30 när alla var tillbaka igen. Då var de duktigt hungriga och törstiga på en öl (eller två…). Vi improviserade ihop en sen middag som avnjöts ihop med det efterlängtade ”pyset” när en kall öl öppnas.
På onsdagen åkte vi och ”ölänningarna” till Arvika via en mycket sevärd och brant vägsträcka. Efter att ha strosat runt i staden, besökte vi fordonsmuseet, där naturligtvis en Opelbok inhandlades. Detta museum kan vi verkligen rekommendera. Väl tillbaka igen hade de flesta i klubben anlänt och det blev dags att samlas vid dansbanan där företrädare för Opelklubben hälsade alla välkomna till Sunne. Vi blev serverade både hamburgare och korv, så mycket vi bara orkade äta. Mycket trevligt och gott och vi ger en eloge till de skickliga grillkockarna!
Hela torsdagen gick åt till att köra en sträcka på ca tio mil med frågor och diverse praktiska prov. Dagen började med regn, men efter någon timme var det sol och fint väder igen och det höll i sig under hela träffen. Det var en väldigt fint sammansatt runda, där man fick se mycket, bland annat skidtunneln i Torsby där ryska skidlandslaget höll på att träna för fullt. Vi besökte även en kvarn där man malde skrädmjöl av havre, som används till att göra nävgröt av. Det är Värmlands landskapsrätt och självklart provsmakade vi denna kulinariska läckerhet. Det var gott, men inte slår det öländska kroppkakor på långa vägar! Mitt i denna runda hade vi lunchuppehåll vid Toria i Torsby och eftermiddagskaffet drack vi högst uppe på Tossebergsklätten, där vi även fick flera frågor att svara på. Vägen dit upp var en serpentinväg i bästa alpstil. Vi tyckte ju att det var branta sträckor mot Arvikahållet, men det var inget mot vad vi nu fick uppleva. Tjugo procent stigning är ju inte vad man är van vid i våra trakter eller ens i de riktiga Alperna…. Det var bara att gasa på! Somliga hade lite extra kul uppför backen (som t ex. en viss kassör…) Även de lite äldre Oplarna klarade sig uppför den branta backen och det bevisar väl det vi redan vet: ”Opel är att lita på både nu och då”! Vi kom lyckligt ner från berget igen och bromsarna höll, fast det luktade lite ”varmt”, men vad gör väl det? Tänk på de riktigt gamla Oplarna med trumbromsar fram! Kvällen avslutades med knytkalas och rockabillymusik till Tornados orkester. Fullt ös!
Framåt nattkröken råkade de båda välväxta herrarna ”Ober” från resp. klubb, d v s Anders och Jari, hamna mitt i ett gammalt ”ägg” från 1954. Denna SMW-husvagn hade under fem års tid fått en minutiös och skicklig renovering av Erling Ekmark, som tillsammans med sin fru Kerstin var några av träffarrangörerna. Inne i det gulliga ”ägget” bjöds det på en whisky, men när Kerstin äntligen skulle få sin efterlängtade gin & tonic, höll det på att bli äggtoddy istället. Jari och Anders hävdar bestämt att de är helt oskyldiga till ”Sunes sommar-syndromet” (ni som sett filmen vet vad som menas, alla hamnar på en sida…) Det blev ett gott skratt när stödbenet vek in sig och ett par fullvuxna karlar ramlade ut genom dörren.
På fredagen hade man ingen större lust att åka någon längre sträcka, så det blev en mysig vilodag i vackra Rottneros Park för de flesta i vår klubb. Den var mycket sevärd och intressant och större än man kunde ana.
Coupé Klubben bjöd under kvällen alla sina medlemmar på en god tacobuffé som en del i 30-årsfirandet, och därefter korades vinnarna i tipsrundan, innan det var dags att ”svinga sina lurviga” till Rocker´s orkester. De hade dagen till ära försetts med en speciell Opellåt som de framförde.
Lördagen var vikt åt den stora bilutställningen där alla Oplar tävlade i olika klasser. Det var sannerligen ingen lätt uppgift att rösta när det fanns så himla många fina och charmiga ekipage, så det tog sin lilla tid. Man kunde även vara med och gissa i en motorsprängningstävling, och det var inte många som trodde att en motor från en gammal Audi 80 kunde fortsätta gå så länge som den gjorde, nästan nio minuter, när den hade tappats ur på all olja och vatten. Kul inslag!
Den stora träffmiddagen på lördagskvällen gick inte av för hackor, den heller. Grillat kött, potatisgratäng och som avslutning: äpplepaj med vaniljsås till dessert. Gott så det förslog. Under kvällen utsågs vinnarna i de olika utställningsklasserna och det delades även ut lite andra priser som ”Long Distance” och ”Oturspriset”. Därefter tog lottdragningen vid, och det var alldeles fullt med vinster att dela ut, så det tog verkligen tid.
På söndagen styrde vi kosan hemåt igen, i regn, men vilken tur vi hade haft med vädrets makter under veckan. Vi tackar Jari Kanto, Erling och Kerstin Ekmark, Arne och Mari Balderud samt övriga som gjorde att vår första Opelträff i Sagolika Sunne blev så lyckad.
Familjen Nilsson i Kalmar